Jonas Öhman

Jonas Öhman

Jonas Öhman

Jonas Öhman skriver om grooming för Café. Följ honom för senaste nytt och tips om hudvård, hår, skägg och dofter.

Hjälper koffein mot påsar under ögonen och 8 andra myter om hudvård

jonasohman  |  Publicerad 2019-02-16 16:08  |  Lästid: 5 minuter

Idag blir det inga produkttips! Istället ska vi fokusera lite på funktion, eller snarare på det som marknadsförs som funktion, men i själva verket kanske bara är väl utförd marknadsföring. Och det kan ju vara nyttigt att få lite koll på vad som faktiskt funkar på riktigt och vad som bara säljknep, för hudvård är banne mig inte billigt alla gånger. Men eftersom jag inte kan ett skvatt om kemi och molekyler och sånt fick jag ta till experthjälp och jag hörde därför av mig till Klas och Pär på Toxintelligence och ställde ett gäng frågor till dem. Och tro mig, det här är groundbreaking stuff!

Vi kör igång direkt! Det finns en tydlig detox-trend inom hudvård just nu. Finns det några verksamma substanser som du känner till som faktiskt kan säga sig ”detoxa” huden?

– Att huden skulle vara förgiftad och därmed i behov av avgiftning är en felaktig tankefigur. Visst, huden kan bli smutsig eller svettig. Då är det bra att tvätta sig med valfri rengöringsprodukt som innehåller tensider (d v s rengörande ämnen) som löser upp smutsen och gör den vattenlöslig och därmed lätt att skölja bort.

Okeeej, en myt avslöjad redan vid första frågan! Vi kör på! Många av mina läsare hör av sig till mig och frågar hur man blir kvitt stora porer. Det sägs vara så att niacinamid kan vara bra för den typen av besvär, stämmer det och i så fall, hur funkar det?

– Niacinamid, eller vitamin B3 som den också kallas, ingår i flera fysiologiska processer som ämnesomsättningen, nervsystemet och huden. En del studier visar att niacinamid har en barriärstärkande effekt, kan ge minskad hyperpigmentering och mer elasticitet. Molekylen, vitamin B3, kan lätt ta sig in i huden eftersom den är en liten hygroskopisk substans som tar upp vatten. Substansen kan alltså ge en utslätande effekt och verka fuktbindande.

Lite oklart om det gör underverk för porstorleken med andra ord, men verkar ju onekligen potentiellt välgörande för huden i alla fall. Nästa fråga! Behöver man byta hudvårdsprodukter med jämna mellanrum för att kroppen ”vänjer sig” vid dem?

– Såvida man inte får allergiska besvär vid upprepad exponering finns det egentligen ingen direkt anledning att byta.

Ord och inga visor! Aktivt kol i hudvård då, vad fyller det för funktion?

– Aktivt kol har en otrolig absorberingseffekt. Kollar man på det i mikroskop ser det ut som ett hopskrynklat papper, med otroligt många hålrum. Aktivt kol har en väldigt stor ytarea och massvis av molekyler kan ”fastna” i hålrummen. Har man aktivt kol i en produkt har det aktiva kolet antagligen redan absorberat produktens molekyler och därmed blivit mättat. Aktivt kol är inte lämplig ingrediens för rengöring i kosmetiska produkter, då är tensider mycket bättre. Tensider är ytaktiva ämnen och molekylerna består av två delar som sitter ihop. Massvis av tensider omringar smutsen med sin ena del och den andra delen pekar rakt ut mot vattnet. Rent bildligt ser det ut som en sjöborre och dessa bollar med smutsen i mitten kallas miceller. Alla vettiga rengöringsmedel består av tensider, så har det alltid varit. Tensider är ingen ny grej även om många marknadsför det som micellär rengöring!

Va? Det betyder alltså att micellära vatten som nu marknadsförs som något revolutionerande i själva verket är gammal skåpmat, rent innovationsmässigt. Sjukt. Få se hur det är med nästa påstående då. ”Koffein är effektivt för att dämpa svullnader under ögonen”, sant eller falskt?

– Sannolikt falskt. Koffein är ju egentligen ett gift. Har inte stött på några studier angående applicering av koffein på huden.

Det här börjar kännas som ett framgångsrikt avsnitt av Uppdrag Granskning! Över till sol- och strålningsskydd. Det börja dyka upp allt fler produkter som påstår sig skydda inte bara mot UVA och UVB, utan också mot infrarött och blått ljus, s k HEV-ljus. Tankar på det?

– Märkligt! Dels finns det inga studier som tyder på att något sådant skulle vara farligt i ett normalt liv. Strålskyddsmyndigheten nämner till exempel att för svaga radiovågor kan forskningen inte visa några hälsorisker för människor, ändå är folk livrädda för strålningen av mobiltelefoner. Visserligen är infrarött ljus mer energieffektivt, men det finns inga hälsorisker med det i ett normalt liv. Alltså är det väldigt tveksamt att uttala sig om det in the first place. Tror också studierna som påstår det är väldigt tveksamma.

Ordet ”ickekomedogen” förekommer i många produkters claims. Vågar man lita på att produkter som är märkta med det ordet faktiskt inte täpper igen porer?

– Ingen tillverkare lanserar en produkt som är komedogen. Därför är anticlaimet ”ickekomedogen” en smula larvigt. Det går aldrig att helt utesluta att en minimal andel av användarna får besvär av en viss produkt.

Har retinol eller andra varianter av A-vitamin som retinalaldehyd någon objektiv, konstaterad effektiv effekt på huden?

– Retinol, som precis som du nämner även går under namnet vitamin A, är en viktig vitamin för att syn, hud och slemhinnor ska fungera korrekt. Vitamin A är viktigt för tillväxtprocessen och sätter igång hudförnyelsen och är därför en bra anti-age ingrediens. Det är en liten och fettlöslig molekyl som tränger in i huden, men den kan vara skadlig för hälsan i för höga doser. Det är bland annat därför som Vitamin A-syra (retinoic acid) är förbjuden i kosmetiska produkter.

Olika märken jobbar med olika styrkor/halter av syror i sina produkter. Mycket av det känns som marknadsföring? Hur ska man som konsument tänka där för att få mest effekt för pengarna?

– Det finns olika typer av syror som kan användas i kosmetiska produkter. Syror har en keratolytisk effekt, vilket betyder att de tar bort döda hudceller från huden genom att klyva bindningen mellan döda hudceller så att de lättare faller av. Vanligaste gruppen syror kallas för AHA-syror (Alfa Hydroxy Acid) och de innehåller små molekyler som har förmågan att exfoliera huden, så kallad kemisk peeling. Tyvärr tänker många konsumenter, ”if it hurt it works”. Det många glömmer bort är att gammal/död hud är faktiskt ofta något bra. Det fungerar som en extra barriär!

Summering!

Jag är fan helt omtumlad. Jag är alltså omgiven av produkter här hemma som av allt att döma har minst sagt tvivelaktig effekt. Men nu har vi ju bara hört ena sidan få komma till tals här, d v s kemisterna, så jag tänkte att det ju vore kul och bra om ett par av tillverkarna får komma med replik också. Ska försöka få tag i dem nu och publicera deras svar här i bloggy så snart jag kan. Och hörni, oss emellan… ”if it hurts it works” är den absolut bästa sammanfattningen av mitt hudvårdsintresse jag någonsin hört och den devisen tänker jag fortsätta leva efter. Så det så!

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2019-02-18 15:10